Källkritikbyrån
@kallkritikbyran
Vi granskar påståenden som fått stor spridning i sociala medier.
Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.
Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.
Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till vittnen. Från inlägget: "Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs."
I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på.
Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.
De senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på: 2022 -164 miljarder kronor 2023 -19 miljarder kronor 2024 +104 miljarder kronor 2025 +102 miljarder kronor
Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik.
Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.
Sammantaget: Möjligheten att identifiera någon som saknar id-handling verkar ha överraskat en del människor i sociala medier som oroas över potentiellt valfusk, men vi hittar inte tecken på att det här är ett förekommande problem.
Det är brottsligt att fuska med detta. Brottet har sex månaders fängelse, eller upp till fyra år vid grovt brott, på straffskalan. Regeländringen kom till för 20 år sedan – fram tills dess behövdes ingen id-handling alls för att rösta.
Detsamma säger de statsvetarprofessorer som vi varit i kontakt med. Du kan alltså gå till en röstlokal ihop med en person, visa din id-handling och bekräfta att personen är den som den säger sig vara. Men personen bockas av i röstlängden och även du registreras.
Ett inlägg publicerat på Twitter/X i måndags lyder: “Vad är det här för jävla skit? Som att be om valfusk”. Inlägget har hittills setts över 163 000 gånger enligt plattformens räkneverk. I kommentarsfälten sprids en uppfattning att man härigenom kan rösta flera gånger.
Du hittar alla våra granskningar och guider på Källkritikbyråns sajt: kallkritikbyran.se
På nätet hyllas den opublicerade Henry Ford-studien som banbrytande av vaccinmotståndare och påstås vara den första gången som en studie jämför hälsan mellan vaccinerade och ovaccinerade barn – något som inte stämmer.
– Bristerna är typiska exempel som vilken granskare inom epidemiologi som helst skulle upptäcka, säger Jake Scott, en klinisk docent i infektionssjukdomar vid Stanford-universitetet och den enda läkaren som vittnade under utfrågningen i senaten i höstas, till Källkritikbyrån.
I höstas togs den så kallade Henry Ford-studien upp i den amerikanska senaten. Enligt studiens författare visade den att vaccinerade barn hade en 2,5 gånger högre sannolikhet att utveckla ett kroniskt hälsotillstånd jämfört med barn som inte vaccinerats.
Uppfattningen dyker upp lite här och där i sociala medier. ”A-vitamin avgör om mässling blir en veckofeber eller ett dödshot”, skriver en man i slutet av maj.
"Det finns andra sätt, Marie! Jag vet att du älskar vaccin, men det finns andra sätt att minska de här riskerna. Om man tillsätter A-vitamin vid pågående sjukdomsförlopp så minskar man de här riskerna för komplikationer avsevärt", säger hon.
Debattören Katerina Janouch har lagt upp den manipulerade bilden och skrivit att man kan ta AI till hjälp för att ”visa vem folkmordsaktivisten utanför Karolinska egentligen är”. Om det är Janouch själv eller någon annan som stått för bildmanipulationen klargörs inte.
På en av bilderna har Hamas-tecken och flaggor lagts till. Det ser också ut som att den kvinnliga läkaren står i militärmundering. I kommentarsfälten markerar en del mot manipulationen, medan andra tolkar det som en äkta bild från demonstrationen.
Debatten om asylmottagandet tvärvände – från M-ledaren Fredrik Reinfeldts uppmaning i augusti 2014 om att alla skulle öppna sina hjärtan, till att utrikesminister Margot Wallström (S) uttrycker sin oro för asylströmmarna.
Ibland när människor ska dra sig till minnes om de hört om verkliga fall så blandar de in de initiala rapporterna där inte upplösningen finns med.
En helt vanlig matchintervju som alltså blivit förvrängd av klickkonton på nätet, som tjänar pengar på trafik, och spridd av de som håller med om Bergvalls påstådda åsikt om invandring.
Han påstås säga så här i en video: "Jag uppskattar all kärlek och all support. Till varje kvinna som blivit förälskad i mig, snälla sluta rösta för massinvandring, annars kommer mitt folk inte att existera mer."
Du kan läsa mer om det i skriften Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.. www.folkhalsomyndigheten.se/contentasset...
Kvinnan visar under kursen grafer över sjukdomsfall och dödsfall, hämtade från material utgivet av den nedlagda antroposofiska Vidarkliniken. Vi går igenom påståenden som hon och andra gör i sociala medier om sjukdomar som kikhosta och polio.
En kvinna som säljer en onlinekurs om programmet menar på att sjukdomarna som vaccinen ska skydda mot inte utgör ett så stort hot och att vaccinen "gör mer skada än nytta".
I den här artikeln visar vi hur du själv kan ta reda på om det finns en ursprungsartikel utifrån en skärmdump av vad som ser ut som en nyhetsartikel.
Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi. Trots detta är det fortfarande människor som tror att det rör sig om en verklig händelse och att Aftonbladet försöker mörka det hela.
En del har hakat upp sig på att teckningen är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden. Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.